Nuläge

Pågående och framtida tillväxt av Norrtälje stad ger möjligheter till utveckling men ställer samtidigt krav på ett helhetsperspektiv av gestaltning och arkitektur. Medveten gestaltning av stadsrummen är avgörande för en kvalitativ livsmiljö där upplevelsevärden, funktion och teknik går hand i hand mot ett hållbart och mänskligt samhälle.

Stadens utveckling går fort, tidigare verksamhetsområden eller naturområden omvandlas för att tillskapa nya moderna stadsdelar som Norrtälje Hamn, Lommarstranden och Övre Bryggårdsgärdet. Projekten bidrar med bostäder, skolor och arbetsplatser. Även i befintliga stadsdelar pågår omvandlingar där kvarter eller enstaka fastigheter får ny markanvändning och ofta med en högre exploateringsgrad.

Bild: Nyare bostadstillskott i Norrtälje

I den ständigt pågående förändring som en stad går igenom behövs det säkerställas att den byggda miljön tillgodoser de krav människor ställer på den.

Utveckling

När gestaltning finns på dagordningen och ges de förutsättningar som behövs för genomförande, sker en ökad kvalitet i den byggda miljön. Med en bred samverkan mellan gestaltande kompetenser både hos de offentliga och privata aktörerna under planering och genomförande, skapas förutsättningar för att öka miljöers sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska värden för såväl enskilda aktörer som för samhället i stort.

Staden har många funktioner. Den ger oss bostad, möjlighet till försörjning och meningsfull fritid. Den ska utformas så att den är tillgänglig och att vi känner oss trygga. Stadsrummet är den offentliga gemensamma ytan som binder ihop staden.

Säkerhet och trygghet

En grundförutsättning för en fungerande stad är att det inte föreligger en risk att utsättas för brott och ordningsstörningar, samt att stadsborna inte lever i oron att utsättas för brott eller ordningsstörningar. Med andra ord behöver staden vara säker och trygg. Säkerhet är den faktiska risken att utsättas för brott och ordningsstörningar medan trygghet är individens upplevelse av säkerheten. Säkerhet och trygghet är grundläggande mänskliga behov, utan säkerhet och trygghet kan inte individen uppleva gemenskap, vänskap, kärlek, god självkänsla eller självförverkligande. Utformning och förvaltning av den fysiska miljön har en viktig roll att spela i arbetet med att skapa en säker och trygg tillvaro.

Förenklat kan man säga att brott kan ske när tre faktorer sammanfaller; en motiverad gärningsperson kommer i kontakt med ett lämpligt objekt, såsom en person att råna, på en plats där det saknas kapabla väktare. I teorin kan brott inte begås om någon faktor uteblir. Varsam planering och gestaltning av stadens rum och byggnader påverkar hur ofta brottstillåtande situationer kan uppstå. Utformningen av den fysiska miljön ska minska sannolikheten för brott genom att skapa platser där eventuella brott är mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra. Byggnader och stadsrum behöver utformas för att tillåta mänsklig närvaro och ökad social kontroll vilket minskar risken för brott.

Det räcker dock inte att staden är säker, den behöver även vara trygg. Förutsättningar för trygghet kan byggas in i den fysiska miljön. Genom att planera platser med god överblickbarhet och bra siktlinjer skapas naturlig uppsikt och informell social kontroll vilket gynnar både trygghet och säkerhet. Genom att planera för en mångfald av funktioner på samma plats skapas en överlappning av användningstider och en mer kontinuerlig mänsklig närvaro tillika social kontroll i stadsrummet, en mångfald av funktioner bidrar även till en god blandning av personer sett till ålder och kön vilket gynnar tryggheten. Genom att skapa offentliga friytor som erbjuder många, varierade och bekväma sittplatser som kan användas året runt kommer fler personer vistas i det offentliga under längre perioder vilket skapar fler sociala interaktioner, ökad mänsklig närvaro och trygghet. Ett helhetsgrepp behövs för att den gestaltade miljön ska främja säkerhet och trygghet. Därför behöver analyser och konsekvensbedömningar utföras vid efterföljande planering, exploatering och förvaltning. För att skapa en säker och trygg stad behöver brottspreventiva och trygghetsskapande åtgärder beaktas i all fysisk planering och förvaltning.

Stadsrummet

Nya levnadssätt ställer krav på god och genomtänkt gestaltning. Fler arbetar på distans, trångboddhet ökar och under pandemier ökar trycket på parker och andra utemiljöer för att fungera som ett extra vardagsrum. Genom att utforma stadsrum för spontanmöte, lunchpromenad, arbetsmöte i parken, ensam via webb eller i mindre grupper, friskvård eller lek efter skolan kan vi skapa förutsättningar för ett hälsosammare liv.

Fler och fler bor i ensamhushåll, den psykosociala hälsan är sämre hos befolkningen i Sverige. Utformning av stadsrummet behöver ge stöd till sociala kontakter som kan bidra till att bryta isolering och ensamhet.

Stadsrummen kan även användas som ett komplement till våra näringsidkare med ytor för servering, tillfälliga eller mer permanenta, popup butiker, mobila foodtrucks, lokala festivaler och marknader. För att främja en levande stad ska det offentliga rummet vara tillgängligt, flexibelt och tillåtande.

Stadens gemensamma ytor behöver gestaltas och skötas så att de är trygga, inkluderande, jämlika och barnvänliga. Året runt, under dygnets alla timmar. Huvudstråken genom staden utformas så att cykling och gång uppmuntras vilket tillsammans med kollektivtrafiken ger grunden för en sammanhängande stadsväv och minskat bilberoende.

För att tillgodose fler behov på samma yta ska stadens publika rum vara flexibla och ge möjlighet till aktiviteter över stora delar av dygnet och året.

Bild: Festival i Societetsparken

En viktig del av stadens identitet är de gröna värdena som förgyller människors vardag. När staden utvecklas ska ett samspel mellan grönska och bebyggelse prägla nya och befintliga stadsrum. Grönskande och tillgängliga gemensamma rum ska bidra till utvecklingen av ett stadsväv som bjuder in till lek och rörelse.

Tillgängliga friytor

FN:s organ för boende och stadsbyggnadsfrågor, UN Habitat, rekommenderar att minst 15% av stadens yta används som offentlig friyta, alltså torg, parker och offentliga grönytor, för att säkerställa tillräcklig grund för en välfungerande och välmående stad (UN Habitat, 2014). Rekommendationen är baserad på ett identifierad samband mellan andelen mark som avsätts för gator i städer och städers välstånd, utifrån mått såsom konsumentprisindex. I sambandet spelar även hög gatu- och korsningstäthet en viktig roll. I de 60 städerna med störts välstånd i världen utgör gator i genomsnitt 30% av marken. UN Habitat drar slutsatsen utifrån detta att åtminstone hälften så mycket mer yta (15%) ska användas för offentliga friytor såsom parker, torg och offentliga grönytor. Riktlinjen har använts för att studera städer och framstår som rimlig. När Norrtälje stad utvecklas ska minst 15% av markytan inom nya eller omvandlade stadsdelar vara offentlig friyta i form av torg, parker eller offentliga grönområden. Avsteg från riktlinjen kan ske för områden som tillgodoser behovet av 15% offentlig friyta inom ett område med radie 500 meter, förutsatt att andelen friyta inte minskar. Befintliga förhållanden redovisas i kartläggning för andel friyta (Spacescape, 2021).  

Enligt kartläggning av tillgänglighet till offentliga friytor i Norrtälje stad är tillgången till offentliga friytor varierad, men i många delar god (Spacescape, 2021). Ett större sammanhängande bristområde är stadskärnans västra del, Grossgärdet, Övre Bryggårdsgärdet, Knutby torg och norra industriområdet mot Färsna. När utveckling längs Baldersgatan och i stadskärnan sker kommer stora delar av stadens stora bristområden kunna åtgärdas. Ett problem som inte kommer hanteras inom processer för utveckling av stadens nya stadsdelar är den brist som finns i stadsdelen Grossgärdet. 

Bild: Andel friyta inom 500 meter (Spacescape, 2021)

Arkitektur

Arkitektur är traditionellt vad som menas med det byggda men inkluderar alla delar som utformar staden, dess byggnader, landskap och offentliga rum. Arkitektur påverkar alla och när staden utvecklas ska arkitekturen bidra till en kvalitativ utveckling där människans välmående och upplevelser sätts i första rummet. Med väl genomtänkt arkitektur blir den ett instrument för att stärka eller komplettera det som saknas.

Bild: Nybyggda hus i Norrtälje hamn

Med arkitektur som verktyg säkerställs att nya byggnader och platser ger mervärden till staden och invånarna. När nya byggnader eller anläggningar tillförs staden bör stor vikt läggas vid varje projekts nytta för allmänna intressen där dess funktioner och kvaliteter ska bidra till ett attraktivare stadsrum.

Tillfällig arkitektur i stadsplaneringsprocesser skapar upplevelserikedom och bjuder in till diskussion kring arkitektur som blir till inspel till stadens utveckling.

Mötet mellan gata och byggnad

Nya byggnader ska uppföras och gestaltas så att de bidrar till ökad mänsklig aktivitet och närvaro i staden. Aktiva, flexibla och öppna bottenvåningar ger stadsrummen ökad trygghet, rörelse och mångfald. God entrétäthet ska eftersträvas vid omvandlingar längs befintliga stadslivsstråk för att skapa inbjudande och trygga stadsmiljöer. För att främja ett levande och intressant gaturum behöver entréer vetta mot gatan och tätheten av entréer vara hög. En god frekvens är fem entréer per 100 meter fasad. Verksamheter i bottenvåningar bidrar till att skapa ett kontinuerligt liv på gatan och funktionsblandande stadsdelar med en god tillgänglighet till service. Förutsättningar behöver ges för etablering av verksamheter i bottenvåningar genom att beakta befintliga och framtida rörelsemönster, prioritera lägen där flest människor rör sig och vistas vid planering av centrumändamål. En tillräcklig täthet i bebyggelsen behöver skapas för att utgöra underlag för etablering av verksamheter. Även gemensamhetslokaler såsom cykelverkstäder och tvättrum i bottenvåningar kan bidra till ökad mänsklig närvaro på gator. För att möjliggöra för verksamhetslokaler i bottenvåningar kan de regleras med högre takhöjd och flexibel användning, även för byggnader som förväntas inrymma bostäder i bottenvåningen för att på sikt underlätta omvandling till verksamhetslokaler. För att bottenvåningarna ska möjliggöra en visuell koppling mellan gatan och bebyggelsens insida kan en hög andel av bottenvåningars fasader regleras som glaspartier för att skapa en öppen karaktär vilket ökar säkerheten och tryggheten.

Bild: Stora glaspartier i bottenvåningen skapar visuell koppling mellan gatan och bebyggelsens insida.

Där gatan möter bebyggelsen behövs särskild hänsyn tas för att skapa förutsättningar för säkerhet, trygghet och attraktivitet. Gatuutrymmet tre meter in från fasaden och fasadytan tre meter upp från gatan är det område i staden som har störst påverkan på människans vardag. Detta gränssnitt i mötet mellan fasad och gata är viktigt att beakta. Utformningen, användningen och möbleringen av gränssnittet ska främja säkerhet, trygghet och attraktivitet genom att bidra till social interaktion i staden. Här ska detaljrikedom, fasadvariation och vistelsemöjligheter eftersträvas för att skapa intressanta miljöer som fler väljer att söka sig till.

En visuell koppling mellan byggnader och gatan kan främjas genom att anpassa ny bebyggelse till begränsningar av människans syn. På ett avstånd av 22 – 25 meter kan man urskilja ansiktsuttryck och identifiera en bekant. Genom att inte överskrida det synfältet vid planering av nybyggnation kan social interaktion mellan balkonger och gatan möjliggöras. En byggnadshöjd på 4–5 våningar innebär även att boenden har ett relativt bekvämt gångavstånd från lägenheten ner till gatan vilket skapar förutsättningar för livliga gator. Högre bebyggelse kan dock spela en viktig roll som landmärke för att utmärka en plats av särskild betydelse. Planera ny bebyggelse med medvetenhet om skala och proportion, såväl omgivande bebyggelses skala som människans relation till den bebyggda miljöns mått, volym och avstånd.

Arkitekturprogram

Det pågår ett arbete med att ta fram ett arkitekturprogram för Norrtälje kommun. Syftet med programmet är att visa kommunens ambitionsnivå för den byggda och offentliga miljön vad gäller arkitektur och gestaltning. Arkitekturprogrammet ska vara vägledande och stödjande genom samhällsbyggnadsprocessen, från tidiga skeden, markanvisningar, detaljplanering till bygglovsprövning. Programmet ska ge stöd för alla aktörer inom samhällsbyggnadsprocessen att förstå och kunna bedöma aktuellt projekts behov av samt nivå av arkitektur och gestaltning.

Nationella mål för arkitektur, form och design

Utvecklingen av staden ska ske med hänsyn till de nationella målen för arkitektur, form och design för en hållbar utveckling. Det övergripande målet är att “Arkitektur, form och design ska bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle med omsorgsfullt gestaltade livsmiljöer, där alla ges goda förutsättningar att påverka utvecklingen av den gemensamma miljön.”

Detta ska uppnås genom att:

• hållbarhet och kvalitet inte underställs kortsiktiga ekonomiska överväganden
• kunskap om arkitektur, form och design utvecklas och sprids
• det offentliga agerar förebildligt
• estetiska, konstnärliga och kulturhistoriska värden tas till vara och utvecklas
• miljöer gestaltas för att vara tillgängliga för alla, och
• samarbete och samverkan utvecklas, inom landet och internationellt.

Riktlinjer gestaltad livsmiljö

• Beakta befintliga karaktärsdrag i stadsrummet vid utveckling av staden
• Planera för aktiva, detaljrika, flexibla och öppna bottenvåningar och gränssnitt längs gator med högre gångflöden
• Använd gestaltning för att omhänderta platsens behov och bidra till stadens strukturer
• Planera staden utifrån en förståelse för stadskärnans kvaliteter för att skapa det stadsliv småstadskänslan innebär i stadens nya delar
• Utveckla, planera och gestalta staden utifrån det som bedöms bäst tillgodose de möjligheter och begränsningar som bestäms av människans kropp och sinnen för att skapa en stad i mänsklig skala
• Skapa mångfunktionella platser som ger upphov till kontinuerligt stadsliv under dygnets alla timmar och årets alla dagar
• Utveckla stadens entréer till välkomnande, inbjudande och trygga stadsmiljöer som signalerar att man befinner sig i en stad
• Utveckla stadens offentliga rum för att bjuda in till upplevelser, aktiviteter och lek
• Skapa naturligt säkra och trygga platser som ger upphov till stadsliv genom att erbjuda attraktiva offentliga rum utformade för mänskliga rörelser, aktiviteter och möten
• Minst 15% av markytan inom nya eller omvandlade stadsdelar och utvecklingsområden ska vara offentlig friyta. Avsteg får ske för områden som redan tillgodoser behovet förutsatt att andelen friyta inte minskar