Visa kartan i helskärm

Nuläge

Landskapet

Planområdets berggrund består främst av gnejs och granit som genomkorsas av stora sprickor, vilka ligger till grund för de storskaliga landskapselementen. I dalgångarna utmed sprickzonerna återfinns Norrtäljeviken och sjöarna, med omgivande lågt belägna lerområden. Bergshöjderna domineras av barrskog.

Planområdet utgör ett klassiskt roslagslandskap med en stor andel jordbruksmark där mänsklig aktivitet format landskapet över lång tid. Inom planområdet förekommer flera värdefulla kulturhistoriska miljöer, enskilda byggnader och lämningar som omfattas av olika typer av skydd. Från bergshöjderna samt utmed de öppna vattenrummen inom planområdet ges långsträckta vyer där både staden och omgivande landskap kan upplevas.

Stadens omland

I landskapet omkring Norrtälje stad finns många olika kulturhistoriska och landskapliga värden där decennier av markbruk har lämnat spår. Runt Norrtälje stad berättar landskapet särskilt tydligt om en centralbygd, från förhistorisk tid, via herrgårdarnas intensiva jordbruk till järnvägen.

Stadens jordbruksmarker låg ursprungligen främst norr om stadsbildningen och utmarkerna sträckte sig längs Norrtäljevikens norra strand, söder om Vätövägen. Området kring Långgarn utgör ett särskilt välbevarat historiskt odlingslandskap där strukturer med stort tidsdjup fortfarande kan utläsas i landskapet. Eklundar och den kuperade terrängen tillsammans med öppna ängar talar för en historia av betesmark och slåtterängar. Den byggnadsutveckling av småskaliga enbostadshus som har skett här är tydligt avläsbart än idag.

Långgarn visar på flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och strukturer såsom de slingriga landsvägarna med ålderdomlig karaktär och ekonomibyggnader från sekelskiftet. Läsbarheten av platsens historiska koppling till staden är inte uppenbar men de kulturhistoriska sambanden till staden är viktiga för att kontexten mellan staden och utjorden ska kunna förstås.

Färsna gård i planområdets norra del ingår i en kulturhistoriskt mycket välbevarad miljö, med bebyggelsekontinuitet sedan järnåldern. Själva gården har anor från 1700-talet. De enskilda kulturhistoriska värdena på platsen bildar en helhet som har ett pedagogiskt värde såväl som upplevelsevärde.

Frötuna kyrka och omgivande odlingslandskap omfattas av Landskapsbildsskydd. Skyddet innebär bland annat att det krävs dispens för att uppföra en ny byggnad eller avsevärt förändra en byggnads yttre utseende.

Björnö gård har en rik och mycket spännande historia som storgods ända från medeltiden. När Norrtälje stad anlades i början av 1600-talet, så var det på Björnös marker. Bebyggelsemiljön är välbevarad och rymmer ett flertalbyggnader från olika tidsepoker samt spår efter en barockträdgårdsanläggning.

Staden

Historien om Norrtälje stad sträcker sig tillbaka till medeltiden. En handelsplats belägen vid Norrtäljeviken har troligen funnits redan på 1200-talet och bybildningen Norrtälje kan dateras till 1300-talet. Staden fick stadsprivilegier år 1622 med anspråk att bli en viktig vapenmanufaktur. Stadens jordbruksmarker fanns norr om staden längs Norrtäljevikens norra strand, söder om Vätövägen.

Bild: Historisk karta år 1687 (Lantmäteriets historiska kartor)

Instiftande av Norrtäljes stadsprivilegier sammanfaller med införandet av tullavgifter för all handel i städer och berättar om den då växande stormaktens behov av skatteintäkter. Genom att grunda städer i strategisk viktiga lägen och göra försäljning av varor utanför städerna olagligt kunde staten ta full kontroll över handeln. I Norrtälje stad var förutom handeln, sjöfart, fiske och industri de viktigaste näringarna. I samband med det 30-åriga kriget anlades ett gevärsfaktori i staden efter kungligt beslut.

Staden utsattes för plundring och härjning av ryska flottan år 1719 vilket resulterade i att hela staden brändes ner. De enda byggnaderna som undkom lågorna var prästgården just väster om riksintresset för kulturmiljövård och gevärsfaktoriets borrkvarn. Spåren av den svunna staden lever dock kvar genom stadsplanen från år 1722 som var snarlik 1600-talstadens gatunät och kvartersstruktur vilket består än idag. Flera byggnader finns kvar från 1700-talet såsom Norrtälje kyrka, rådhuset och Wallinska gårdarna.

Bild: Historisk karta över Norrtälje stad cirka 1722 (Lantmäteriets Historiska kartor)

Vid 1800-talets mitt kom staden att bli en betydande badort. Ett badhus uppfördes och faktoriet lades ned. Staden fick järnvägsförbindelse till både Uppsala och Stockholm vid slutet av 1800-talet och småstadsmiljön växte fram. Staden expanderade och nya kvarter tillkom på flera håll. Bevarade byggnader från 1800-talet är bland annat kronohäktet, Pythagoras verkstäder och stadshotellet. Under 1800-talet utvecklades även stadens parker med den nya Societetsparken och fler gröna inslag intill Norrtäljeån.

Bild: Historisk karta över Norrtälje stad cirka 1857 (Lantmäteriets historiska kartor)

Vid 1900-talets början var sjöfart och industri fortfarande viktiga näringar för staden. Industrin fick ett lyft genom etableringen av järnvägen och hamnen har en viktig roll. I stadens utkanter växte egnahems- och villaområden fram såsom Kvisthamra och Gransäter. Efterkrigstiden innebar en stor utbyggnad av staden. Etableringen av luftvärnsregemente 3 under 1950-talet bidrog också till befolkningsökningen. Äldre bebyggelse sanerades och revs, nya inslag som varuhusen Fokus och Domus ersatte dem. Saneringen utfördes i linje med stadskärnans struktur och i mestadels samma låga skala vilket innebar att småstadskaraktären överlevde. På 1960-talet bröts järnvägen upp och med det kom hamnen att alltmer förlora sin industriella funktion. Det gamla spårområdet byggdes om till busstorg på 1970-talet. Under 1900-talet tillkom flera nya bostadsområden utanför den historiska stadskärnan och stadens yta och utbredning mer än fördubblades genom utbyggnaden av områden som Grind, Fågelsången, Solbacka och Vigelsjö.

Bild: Historisk karta cirka 1901-1906 (Lantmäteriets Historiska kartor)

Bild: Historisk karta cirka 1940 (Lantmäteriets Historiska kartor)

Inom avgränsningen för fördjupningen av översiktsplanen förekommer flera värdefulla kulturhistoriska miljöer, byggnader och lämningar som skyddas av lagen såsom fornlämningar, byggnadsminnen, landskapsbildskydd för Frötuna kyrka, skyddsområde för byggnadsminnet Lv 3 (Luftvärnsregementet) och områden av riksintresse för kulturmiljövården för Norrtälje (AB 84) och Malsta (AB 83). För alla miljöer och byggnader gäller varsamhetskravet vilket innebär att ovarsamma ändringar är otillåtna.

I Norrtälje stad finns många kulturhistoriska lämningar. Frekvensen av olika typer skiljer sig markant med stensättningar och gravfält som de vanligast dokumenterade lämningarna. Flera lämningstyper förekommer sparsamt inom staden såsom ett enstaka slott/herresäte, en förhistorisk/medeltida husgrund och en tegelindustri. Ungefär samma område som omfattas av riksintresset för kulturmiljövården Norrtälje (AB 84) är dessutom en fornlämning (Norrtälje stadslager L2016:8190) vilket innebär att stadskärnan är skyddad enligt kulturmiljölagen.

Utveckling

All bebyggd miljö i staden besitter någon form av kulturhistoriskt värde. Kulturmiljö är de spår mänsklig aktivitet lämnar och knyter ihop dåtid med nutid genom kunskapsförmedling om olika skeenden, sammanhang och mänskliga livsvillkor i skilda tider. När staden utvecklas ska dess historia leva vidare. För att säkerställa en framtid med en bibehållen stark kulturmiljö behöver en förståelse för känslighet och potential genomsyra all planering. Att bevara och utveckla staden är förenliga genom platsspecifika kunskaper om miljöer och deras historia. Stora delar av centrala Norrtälje stad är idag riksintresse för kulturmiljövården.

Alla arbeten som berör kända fornlämningar är tillståndspliktiga enligt 2 kap. kulturmiljölagen och ska samrådas med Länsstyrelsen. Även markområdet runt en fornlämning, det så kallade fornlämningsområdet, har ett lagskydd som syftar till att skydda fornlämningen mot alltför närgången exploatering. Områden inom fördjupningen av översiktsplanen kan komma att bli föremål för arkeologisk utredning vid detaljplaneläggning för att fastställa att inte oupptäckta fornlämningar kommer beröras.

Norrtälje stadslager (L2016:8190) är en skyddad fornlämning enligt 2 kap. kulturmiljölagen. Detta betyder att markingrepp inom området för Norrtälje stadslager kan innebära krav på arkeologiska åtgärder vilket kan påverka genomförandet av stadsutvecklingsåtgärder såsom utvecklingsområdet Busstorget.

En kulturmiljöanalys har gjort för tre områden inom FÖP-området; Luftvärnsregementet Lv 3, Långgarn och Busstorget (WSP, 2021). Dessa är inte de enda områden vars kulturmiljö beaktas i den fortsatta planeringen men är tre områden vars värden är viktiga att bevara när staden utvecklas.

För en genomtänkt utveckling av Norrtälje stad behöver ett heltäckande kulturmiljöprogram tas fram för hela Norrtälje stad med platsspecifika riktlinjer för alla stadens delar och siktlinjeanalyser som behandlar vyer inom staden, från vattnet och andra känsliga vyer såsom de kopplat till riksintresset för kulturmiljövård Norrtälje (AB 84).

Luftvärnsregementet Lv 3

Garnisonsområdet Lv 3 uppfördes på 1950-talet och är ett ovanligt välbevarat bebyggelseområde som präglas av tidens gedigna byggnadssätt och modernistiska stilideal med minimalistisk formgivning och påkostade naturmaterial. Byggnadskropparna är utplacerade i barrskogsterräng och höga tallar bildar pelarsalar omkring bebyggelsen. Anläggningens placering i skogen och den bevarade naturen talar om en kvardröjande nationalromantik förekommande inom militära anläggningar. Bebyggelseområdet är i sin helhet särskilt värdefull från kulturhistorisk synpunkt och ska vid ändringar och tillägg inte förvanska bärande karaktärsdrag, egenskaper och särarter.

Bild: Råd och riktlinjer för LV 3 (WSP, 2021)

Långgarn

Långgarn, beläget i jordbrukslandskapet nordöst om stadskärnan, utgör ett viktigt kulturlandskap som berättar om stadens historia och människans bruk under århundraden. De stora eklundarna i kuperad terräng och öppna ängarna förmedlar platsens historiska användning som betesmark och slåtteräng samt områdets viktiga roll för stadens ekonomi och levnadssätt. De öppna odlingsmarkerna på Långgarn ökar förståelsen för stadens historia och bevarandet av områdets bärande drag ökar möjligheten till förståelse för riksintresset Norrtälje. De kulturhistoriska sambanden till staden är viktiga för att förstå kontexten mellan stad och utjord. Långgarn uppvisar flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader och strukturer. Utpekade gårds- och bymiljöer utgör en särskilt värdefull kulturmiljö i Norrtälje stad, bärande karaktärsdrag, egenskaper och särarter ska vid ändring och tillägg inte förvanskas.

Bild: Råd och riktlinjer Långgarn - Områden markerar exempel på lägen med potential för nybyggnation av enskilda enbostadshus, pilar visar fria vyer över obebyggd jordbruk- och betesmark (WSP, 2021)

Busstorget

Busstorget med omkringliggande delar innehåller flertalet kulturhistoriska värden som visar på stadens olika utvecklingsskeden med bebyggelse från 1700-, 1800- och 1900-talet. Olika typer av strukturer och byggnader förekommer och vissa av dessa har större motiv till bevarande än andra. Byggnader som det gamla kronohäktet och Missionskyrkan är i sig byggnader som bedöms vara särskilt värdefulla och sammantaget skapar en samling av flera välbevarade byggnader inom området ett bebyggelseområde som bedöms vara särskilt värdefullt. Delar av utvecklingsområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården. Gaturummets karaktär längs Hantverkaregatan, Zetterstenska parken och byggnader som Gevärsfaktoriet, Missionskyrkan samt kronohäktet är del av uttryck för riksintresset. Olika delar av Busstorget har skilda känslighet och potential för ändringar. Dessa ska beaktas och studeras vidare i detalj i fortsatt planering. Ytterligare vägledning för området finns i avsnitt Utvecklingsområden – Busstorget.

Bild: Busstorget - Byggnader och bebyggelseområde som bedöms vara särskilt värdefulla: 2. Industri/kontor TRUDE 1 - Byggnaden kan uppfylla kraven för särskilt värdefull byggnad. 3. Trävilla från 1905 DAMMEN 8 - Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull. 4. Industribyggnaden MODE 1- Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull. 6. Kronohäktet/vårdhem TOR 20 – Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull. 7. Kyrkobyggnaden missionsförsamlingen TOR 16 - Byggnaden bedöms vara särskilt värdefull. (WSP, 2021)

Bild: Busstorgets känslighet och potential (WSP, 2021)

Bevarandeprogram för stadskärnan

För riksintresseområdet för kulturmiljövård i Norrtälje stadskärna finns ett bevarandeprogram. Det första programmet antogs år 1981 och uppdaterades år 2009. Bevarandeprogrammet är en vägledning för hur den del av stadskärnan som ligger inom riksintresset för kulturmiljövården ska bevaras och vårdas. Programmet syftar även till att uppmärksamma stadskärnans kulturhistoriska värden som en resurs för att stärka stadskärnans positiva egenskaper och attraktivitet, i samklang med riksintresset för kulturmiljövården. Avgränsningen och beskrivningen av riksintresset har nyligen ändrats enligt beslut av Riksantikvarieämbetet (RAÄ, 2022-09-19). Riksintresset har utökats för att nu även inkludera Societetsparken, Södra bergen, Signalberget, Granparken, Roslagsparken och några centrala kvarter på östra sidan av Roslagsgatan och Bergsgatan. I beskrivningen av riksintressets uttryck läggs bland annat till att stadskärnans form var begränsad av en trång sprickdal och bergspartier vilket överensstämmer väl med den nya avgränsningen. För att säkerställa tillräcklig hänsyn till riksintresset ska bevarandeprogrammet uppdateras. Bevarandeprogrammet bör ge vägledning för hur stadskärnans kulturhistoriska värden kan värnas, lyftas och tydliggöras samt hur nya värden kan skapas. Programmet kan, utöver att bidra med stöd för hur riksintresset kan värnas, även beskriva de möjligheter för utveckling och ändring som finns i olika delar av stadskärnan.  

Nationella mål för kulturmiljön

Utvecklingen av staden ska ske med hänsyn till de nationella målen för kulturmiljö. Detta ska uppnås genom:

• Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas.
• Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön.
• Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser.
• En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen.

Riktlinjer kulturmiljö och landskapsbild

• Ta fram antikvariska underlag inför all exploatering eller ändring som bedöms påverka kulturhistoriskt värdefulla miljöer
• Placera villabebyggelse i utkanten av skogspartier längs befintliga vägnät i stället för att ianspråkta öppna åkerlandskap
• Värna stadsdelarnas ursprungliga stadsplaneideal vid förtätning. Beakta vägnätets och kvarterens struktur samt byggnadernas volymverkan och placering
• Anpassa tillkommande bebyggelse till platsen efter de befintliga årsringarna som är typiska för stadens utveckling så att inte läsbarheten av stadens utveckling går förlorad
• Anpassa kompletterande bebyggelse till befintlig terräng och vegetation inom särskilt värdefulla områden, undvik sprängning, schaktning och fyllning i möjligaste mån
• Ta fram kulturmiljöprogram för Norrtälje stad med platsspecifika riktlinjer för alla stadens delar och siktlinjeanalyser som behandlar vyer inom staden, från vattnet och andra känsliga vyer såsom de kopplat till riksintresset för kulturmiljövård Norrtälje (AB 84)
• Bevara och utveckla stadskärnans kulturvärden och attraktivitet vid tillägg och ändringar med utgångspunkt i platsens specifika karaktärsdrag, känslighet och potential
• Utgå från beskrivning, uttryck, läsbarhet, känslighet och tålighet av området av riksintresse för kulturmiljövården Norrtälje vid all utveckling och förvaltning inom eller i angränsning till riksintresseområdet
• Beakta bevarandeprogrammet för Norrtälje stadskärna vid all ändring, utveckling och förvaltning inom eller i direkt angränsning till riksintresset för kulturmiljövård. Uppdatera programmet för att överensstämma med ny avgränsning och beskrivning av riksintresset för kulturmiljövård.
• Undvik påverkan på fornlämningar i första hand, där det bedöms lämpligt ska kulturhistoriska lämningar användas som resurs för att utveckla platsens identitet och synliggöras
• Analysera siktlinjer vid utveckling inom, eller i närheten av, stadskärnan där känsliga vyer såsom de från vattnet, inom staden och inom riksintresset för kulturmiljövård Norrtälje (AB 84) omhändertas

 

Riksintresset för kulturmiljövård (AB 84)

• Hänsyn ska tas till den ålderdomliga gatu- och tomtstrukturen, så att denna är fortsatt läsbar. Detta gäller särskilt långgatorna och tvärgränderna runtom Norrtäljeån och torgen i Norrtäljes historiska stadskärna, men också övriga kvarter och områden inom riksintresseområdet som är uttryck för äldre tiders stadsplaneideal.
• De naturgeografiska förutsättningarna som styrt och begränsat stadens utbredning ska vara fortsatt läsbara. Staden är förlagd i en sprickdal med omkringliggande gröna bergspartier, vilket ska kunna upplevas från ett flertal platser såväl utanför som inom riksintresseområdet. Exploatering på Södra bergen, Signalberget, Granparken, Norra bergen, Gransäter samt i området kring Roslagsskolan måste därför ske med hänsyn till kulturvärden och ska alltid prövas gentemot riksintresset för att säkerställa att läsbarheten och vyerna består.
• Den rådande småskaliga karaktären, med mestadels låg bebyggelse som kontrasteras av större offentliga märkesbyggnader, ska värnas och vara utgångspunkt för framtida exploateringsåtgärder och eventuella tillägg i den stadsnära bebyggelsen. Ny bebyggelse bör inordna sig eller underordna sig den befintliga bebyggelsestrukturen.
• Siktlinjer och vyer över riksintresseområdet, från exempelvis Södra bergen och Societetsparken, längs långgatorna och ån, ska respekteras. Tillkommande bebyggelse ska uppföras så att vyer och siktlinjer inte påverkas negativt i större omfattning.
• Parker och grönområden inom riksintresset bör inte förtätas med privatiserad bebyggelse
• Företeelser som berättar om de för staden historiskt viktiga näringarna, så som bostads- och affärshusen, institutionsbyggnaderna, industrierna samt anläggningarna för nöjen och badortsliv, ska förbli framträdande.
• Den samlade bebyggelsen och dess anläggningar från olika historiska skeenden med olika användningsområden ska behandlas med hänsyn vid planarbete. Vid eventuell nybyggnation bör riksintressets värden och uttryck vara vägledande gällande lokalisering, utformning och volymverkan.

 

Lv 3

• Undvik större nybyggnation inom byggnadsminnets skyddsområde
• Följ byggnadsminnets skyddsbestämmelser vid förvaltning och utveckling av området
• Skydda samtliga militära byggnader från rivning och förvanskning
• Bevara omgivande naturmark
• Markera gränsen för militärområdet och undvik förlängning av stomvägarna för att stärka byggnadsminnets avgränsning, tydlighet och läsbarhet
• Värna miljön kring luftvärnsregementet och ta fram antikvariska utredningar vid utveckling i dess angränsning, tydliggör avgränsningen och skapa en buffert till nybyggnation där så bedöms lämpligt
• Utveckling inom området föregås av program för hela området med antikvarisk medverkan och fördjupade kulturmiljöanalyser

Långgarn

• Undvik större nybyggnation i kulturlandskapet
• Tillåt inte nybyggnation på jordbruksmark i kulturlandskapet
• Lokalisera enstaka bebyggelse till de kuperade skogsområdenas gränstrakter
• Bevara och förvalta de fria vyerna mot havsviken och över obebyggd jordbruks- och betesmark
• Utveckling inom området föregås av program för hela området med antikvarisk medverkan och fördjupade kulturmiljöanalyser

Busstorget

• Beakta och fördjupa förståelsen för områdets känslighet, potential och antikvariska värden vid fortsatt planering
• Bevara, återskapa och utveckla grönmiljön i hela området
• Undvik i möjligaste mån nybyggnation i bebyggelseområdet som bedöms vara särskilt värdefullt, mindre kompletteringar och ändringar kan genomföras utan att värdet skadas
• Beakta och bevara vyer i och från riksintresset vid utveckling
• Tillkommande bebyggelse förhåller sig till befintlig skala, att ny bebyggelse är mindre än befintlig är lämpligt
• Planera företrädesvis för fristående bebyggelse, undvik kvarterstadens strukturer
• Utveckling inom området föregås av program för hela området med antikvarisk medverkan och fördjupade kulturmiljöanalyser
• Värna områdets karaktärer och följ generella och platsspecifika riktlinjer för tillgodoseendet av riksintresset för kulturmiljövård vid fortsatt planering för att säkerställa att riksintresset tillgodoses